Lantbruksa Analys

Hur förstår jag mina analysvärden av Ensilage?

 

Färskt gräs konsumeras vid bete.  Se mer info – Hur förstår jag mina analysvärden i grönmassa?  - Info Grönmassa 

Skördat gräs, ska ensileras och lagras innan utfodring. 
Obs, värdena i en grönmassa analys och en ensilage analys, kan därför skilja mycket.

Ta därför alltid en ensilage analys på ensilerat foder, innan utfodring tidigast 4 veckor efter inläggning.


Ensilage

Jordarten, målprotein till djuren och skördesystem, styr vilken vallblandning du ska välja.

Att tänka på innan skörd:
Tidig skörd, skörda med högre TS-halt.
Senare skörd, ”blötare”, men aldrig under pressvattengränsen, ca 28 % TS.

Varför?     
Syror som mjölk och ättiksyra m fl., bryter ner fodret till för djuret upptagbara näringsämnen i vommen och tarmen. I blötare foder, bildas väldigt mycket syror, som under lagringen, bryts ner till lättsmält näring.

I vommen finns samma syror som ska spjälka fodret, vilket redan ensilaget innehåller, speciellt blött ensilage. Vid höga råproteinhalter, tidig skörd, är det extra viktigt att skörda torrare foder. Ni vet blött foder = lösa magar och högre ureahalt.

Torrsubstanshalt (TS)
Den anges oftast i %. Hö har 86 % TS och direktskördad grönmassa har ca 18 % TS.

30 % av allt ensilage i Sverige, är blötare än pressvattengränsen. Ger större risk för feljäsningar, då sockret i blött foder ofta tar slut. Ger energi och proteinförluster.

MJ
En beräkning på hur mycket energi gräset innehåller.
Styrs av hur lättsmälta fibrerna är och hur ensileringsprocessen fungerat.
Tidigt skördat gräs, innehåller mindre fibrer och har därför högre energi, d.v.s. över 11 MJ.
Sent skördat gräs är under 10 Mj. NorFor NEL – över 6 = Bra!

Råprotein
En beräkning på hur mycket kväve växten innehåller. Ren klöver och lusern, innehåller alltid ca 200 gr råprotein/kg TS, helt utan handelsgödsel, då den ”hämtar” kväve från luften.             
Ett sent skördat gräs, innehåller mer fibrer och mindre än 100 gr råprotein/kg TS.
Proteinhalten i gräs ökar med tidig skörd och högre giva av kvävegödselmedel.                                     

PBV
Den delen av råproteinet, som bryts ner i vommen. Hög PBV, ger hög urea i mjölken och lösa magar.

AAT
Den delen av råproteinet som går skyddat förbi vommen och bryts ner i tarmen. AAT finns mycket i värmebehandlat foder som kraftfoder, men även ett väl ensilerat ensilage. Ni sparar mycket kraftfoder på ett lagringsstabilt ensilage men även bättre djurhälsa och billigare foderstat. Nöt är grovfoderomvandlare och ska äta huvuddelen av foderstaten från just grovfoder

Ammoniumkväve NH3
För att grödan ska bli lagringsstabil, måste fodret sänkas till ett pH som matchar TS halten. T.ex. 25% TS måste ha ett pH under 4. I blött foder, tar tyvärr ofta sockret slut, innan pH sänkt tillräckligt. Sockret är näringen som behövs för att bilda mycket mjölksyra som sänker pH. Om sockret tar slut, börjar grödan, bryta ner proteinet istället. ”Dyrare ” och ger ett ”fulkväve” ammoniumkväve, som samtidigt sänker framförallt AAT, finkvävet.
Undviks i torrare foder.

Nitrat
Vanligaste gödsling till vallar är flytgödsel och kväve handelsgödsel.
Organisk gödsel och flytgödsel, innehåller enbart ammoniumkväve. Växten kan enbart ta upp kvävet i form av nitrat. Det kan ta upp till 6 v för att denna omvandling ska ske, kräver både varmare men också fuktig jord, samtidigt. Vanligaste kväve handelsgödselmedel innehåller 50 % nitrat, som går upp direkt i växten och 50 % ammoniumkväve som ”ger kväve ”på sikt. Om detta inte sker, kan växten innehålla för mycket nitrat som är giftigt, då nitrat omvandlas till nitrit i vommen, vilket kan ge kvävningssymptom pga. av syrebrist i blodet.
Vi ringer Er och varnar om fodret innehåller mer än 7 i nitrat. Medel nitrat värden i foderstaten, skall inte överskrida 1,2.

NDF
En förkortning av fibermängden i fodret. Under 500 gr/kg TS, räknas som tidigt skördat.

Då får ”det plats” mer energi och protein i fodret.

Klöver och lusern har mer lättsmälta fibrer än gräs, speciellt fibergräs som rörsvinglar. Halm har över 600 i NDF, och hög halt av hårdsmälta fibrer, lignin, som går osmält genom magen till gödseln.

Socker
Gräs innehåller mer socker än klöver/lusern. Timotej och rajgräs är våra sockergräs.

Obs, kall vår ger mycket socker i gräset. Mycket socker är över 100 gr/kg TS. Under 15 gr socker = slut.

Socker är gott.   Hö innehåller alltid mest socker. Hästar bör inte äta foder med över 100 i socker, då de är känsliga för fruktanet i sockret.  Därför anger vi alltid sockerhalten med och utan fruktan i våra - Häst analyser.                    

Svavel
Det går åt 1 svavel att ”ta upp” 10 kväveföreningar från jorden. Välj alltid handelsgödsel med svavel i. N27 finns med 3 eller 4 % svavel. N30 har 7 % svavel. För att underlätta för Er anger vi S/N kvoten. Under 10 saknas svavel. Obs, samma kemi sker i vommen, som också kan lida brist på svavel vid höga proteinhalter i fodret.

 

Mineraler

Kalcium (Ca)
Klöver/lusern har 20. Bara gräs ca 3,5. Så kan du lätt själv läsa av klöverandelen. Ca 12 i Ca är alltså 50 % klöver.

Fosfor (P)
Allt gräs och klöver har ca 3 i fosfor.

Kalium(K)
Över 25 är en varning, att enbart utfodra detta partiet av foder. Vallen måste ha kalium, minst 20, för att få en optimal och hög avkastning. Vallen lyxkonsumerar kalium, som finns i organisk gödsel, så sprid därför aldrig över 25 ton/ha och tillfälle. Har det inte regnat mellan skördarna, håll igen på gödselgivan eller hoppa över den helt. Hindrar även kalciuminlagringen i skelettet vilket är viktigt att tänka på, vid växande djur, som får en stor andel grovfoder.

Magnesium (Mg)
Höga halter av kalium i fodret till idisslare hämmar upptaget av magnesium från våmmen. Magnesiumbrist kan leda till nedsatt foderintag, störd vom funktion, minskad mjölkproduktion, stall- och beteskramper.

 

Mikromineraler som Järn(Fe), Koppar (Cu), Mangan (Mn) och Zink(Zn) ser vi tyvärr en sjunkande trend i våra vallar.  Inte så konstigt, då vi inte tillför dessa med handelsgödseln, enbart genom kraftfoder och mineraler genom den organiska gödseln. Brist i fodret, ger brist i djuret och ännu mindre mineraler till gödseln.
Ger en negativ spiral på tärande av jordens förråd. Gräs med djupare rotsystem och en hälsosam jord med ett rikt mikrobliv, hjälper även här.

Tänk på att gödseln innehåll av näring, är ett kvitto på fodrets innehåll. 

Brist eller överskott, kan följas upp i foder, gödsel och i en jordanalys.


Frågor eller funderingar om Er analys.

Ring oss!